En byte ska klaras snabbt. Kläder som fastnar i mikrofonsladden och klibbig svett. Ett fräsande svärord. En halstablett. Vatten. Någon glömmer sin handväska. Klackar klapprar fort genom de tre stora lokalerna som disponeras för att rymma oss alla. Någon masserar en öm tå. Busiga barn hyschas. Och andra står och förbereder sig mer inåtvända och mediterande. En och annan kram delas ut. Koreografi och stämmor gås lågmält igenom.
Det är en stressig miljö, men mycket fnittrig också.
Bakom scenen följer vi pjäsen under dess gång, men bara med öronen. För vi får absolut inte synas där bakom ridåerna. Vi nynnar med viskande röst med i låtar, dansar, gestikulerar och (på ren skånska) "glöttar" oss. Det är en slags laddning, för att prestera med full energi när vi går ut på scenen i våra nummer.
När lamporna släcks till Bruksspelets sista föreställning för säsongen, börjar nermonteringen av spelplatsen. Scenen som tog flera veckor att bygga upp rivs ner på bara ett par timmar, och återställs till bara en fabriks funktionella lastbrygga.
Kulisserna kastas mer eller mindre in i logerna, som lämnas i kaos. Alla är trötta och urladdade. Bruksspelet är slut.
Därför är det nu så härligt att se, hur logerna efter helgens arbetsdag, nu står prydliga och redo för ännu ett års Bruksspel. Bråten och brädor är utsorterade till användbart materials ära.
Men det ska dröja ännu några månader innan vi kan flytta in.
På lördag är det dags för Arbetsdag nummer två.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar